Lägesrapport
Såhär mitt i hockeyn så kommer jag på att uppdatera bloggen, men det går ju int så bra för Lule... Och mannen njuter eftersom Timrå leder.
Iallafall så har vi rensat lila rummet på saker. Så nu ska det spacklas, vilket bkir gjort ikväll och snart kan vi sätta igång och måla. Kanske att vi hinner färdigt innan oktober är slut så Ebba kan flytta upp! Spännande!
Igår var vi till Jimmys lillebror och uppvaktade honom. Han fyllde ju år i onsdags. Dagen då vi kom hem från byn. Resan upp gick jättebra. Barnen var jätteduktiga även om tålamodet kan tryta hos föräldrarna ibland... Vi kom fram vid midnatt i Älvsbyn och regnet det öste ner... Och det var bara 6 grader varmt... Men det var ljuvligt att komma hem! Och krama om mamma och pappa! Fredagen ägnades åt presentshopping inför bröllopet. Och lördag så var det dags. Eric och Ebba var superfina. Min man också. Och jag såg väl också okej ut. Lisa och Danne var helt underbart vackra! Wille också. Och hela vigseln var jättefin! Och festen var rolig, mysig och personlig. Precis vad man vill minnas på sin egen alldeles speciella dag. Barnen hade jätteskoj och slocknade till slut på en soffa...
Snyggaste syskonen!
En av de bättre familjebilderna...
Vackraste familjen jag sett på länge!!!
Men natten mellan lördag och söndag fick jag magsmärtor och de var outhärdliga. Mamma, världens bästa mamma, hjälpte mig på natten när jag var i mycket dåligt skick. Hon ringde sjukvårdsupplysningen och rådfrågade dom vad vi skulle göra. Hon kokade vätskeersättning, men det hjälpte inte heller. Eric vaknade och vägrade gå in till sin pappa och lägga sig. Så mamma bäddade med handdukar åt honom på toaletten och så somnade han där... Nån gång ska ju vara den första, eller hur?!? På morgonen så ringde pappa efter ambulans, föör då blev det värre... Så jag åkte in till Sunderby sjukhus, inte direkt vad jag hade planerat för min semester hemma i byn. Dessutom så skulle jag träffa systeryster på söndagen... Men hon fick träffa resten av familjen istället. Pappa körde efter ambulansen. Jag fick lite morfin... Mumma för magen. Så det slutade göra ont, men så fort det började släppa så fick jag ont igen. Efter ett par timmar så blev jag skickad på skiktröntgen och då konstaterades det att jag hade en inflammation i tjocktarmen. Och ingen medicinering, däremot tarmvila. Alltså ingen mat, bara flytande. Det gick bra det också så länge jag fick smärtstillande. På måndag eftermiddag var jag såpass bra igen att jag fick åka hem, med vissa restriktioner. Ingen kraftig mat och ta det väldigt lugnt med maten i ca en vecka. Så det kommer att läka ut av sig själv. Idag känner jag mig nästan normal i magen igen. Har lite ont ibland, men jag behöver inte söka sjukvård för det. Och mina vanliga tabletter hjälper mot smärtan. Iallafall så fick jag inte träffa syster men jag hoppas att det kommer fler gånger. Tisdagen ägnades åt kompisarna. Barnen lekte och det var så himla roligt att träffa allihopa igen! Och alltid lika jobbigt att säga hejdå...
Lite andra saker som har hänt, Ebba opererades för skelningen den 20 september. 2 dagar innan vi skulle flyga. Operationen gick jättebra. Hon var jätteduktig. Men när hon vaknade ur narkosen så var hon helt förtvivlad. Vilket kan bero på att det skavde i ögonen, att hon hade lapp för ena ögat eller att hon såg konstigt. Men efter ett par timmar så fick vi åka hem. Med ögonsalva. Och det har varit lite jobbigt att få henne att ta det i hennes ögon. Dagen efter op så var det dags för begravning av Martin. Och det var inte roligt. En jättefin begravningsakt. Mycket personlig och massor av människor i kyrkan. Så det var ett vackert farväl av en älskad person. Och Ebba var jätteduktig i kyrkan. Hon frågade mig om Martin och moster Birgit kan leka tillsammans...
Och på torsdagen så var det dags för fotografering på dagis. Vilket inte var helt lyckat för Ebbas ögon, men Jimmy var med henne under gruppbilden och på eftermiddagen så var vi båda med.
För övrigt så händer det inte så mycket, vilket är ganska skönt. Efter detta så kan det gärna få vara lite lugnt och vardagslivet med rutiner är nog så spännande... Pappa har gjort tv-debut! I tisdags var han med i Vem vet mest, och i fredags var han med i finalen. Och senare i höst är han med igen i vinnarveckan. Är riktigt stolt över gubben! Men så är han ju riktigt smart och allmänbildad.
Nu ska jag umgås med familjen efter denna "korta" lägesrapporten!
Iallafall så har vi rensat lila rummet på saker. Så nu ska det spacklas, vilket bkir gjort ikväll och snart kan vi sätta igång och måla. Kanske att vi hinner färdigt innan oktober är slut så Ebba kan flytta upp! Spännande!
Igår var vi till Jimmys lillebror och uppvaktade honom. Han fyllde ju år i onsdags. Dagen då vi kom hem från byn. Resan upp gick jättebra. Barnen var jätteduktiga även om tålamodet kan tryta hos föräldrarna ibland... Vi kom fram vid midnatt i Älvsbyn och regnet det öste ner... Och det var bara 6 grader varmt... Men det var ljuvligt att komma hem! Och krama om mamma och pappa! Fredagen ägnades åt presentshopping inför bröllopet. Och lördag så var det dags. Eric och Ebba var superfina. Min man också. Och jag såg väl också okej ut. Lisa och Danne var helt underbart vackra! Wille också. Och hela vigseln var jättefin! Och festen var rolig, mysig och personlig. Precis vad man vill minnas på sin egen alldeles speciella dag. Barnen hade jätteskoj och slocknade till slut på en soffa...
Snyggaste syskonen!
En av de bättre familjebilderna...
Vackraste familjen jag sett på länge!!!
Men natten mellan lördag och söndag fick jag magsmärtor och de var outhärdliga. Mamma, världens bästa mamma, hjälpte mig på natten när jag var i mycket dåligt skick. Hon ringde sjukvårdsupplysningen och rådfrågade dom vad vi skulle göra. Hon kokade vätskeersättning, men det hjälpte inte heller. Eric vaknade och vägrade gå in till sin pappa och lägga sig. Så mamma bäddade med handdukar åt honom på toaletten och så somnade han där... Nån gång ska ju vara den första, eller hur?!? På morgonen så ringde pappa efter ambulans, föör då blev det värre... Så jag åkte in till Sunderby sjukhus, inte direkt vad jag hade planerat för min semester hemma i byn. Dessutom så skulle jag träffa systeryster på söndagen... Men hon fick träffa resten av familjen istället. Pappa körde efter ambulansen. Jag fick lite morfin... Mumma för magen. Så det slutade göra ont, men så fort det började släppa så fick jag ont igen. Efter ett par timmar så blev jag skickad på skiktröntgen och då konstaterades det att jag hade en inflammation i tjocktarmen. Och ingen medicinering, däremot tarmvila. Alltså ingen mat, bara flytande. Det gick bra det också så länge jag fick smärtstillande. På måndag eftermiddag var jag såpass bra igen att jag fick åka hem, med vissa restriktioner. Ingen kraftig mat och ta det väldigt lugnt med maten i ca en vecka. Så det kommer att läka ut av sig själv. Idag känner jag mig nästan normal i magen igen. Har lite ont ibland, men jag behöver inte söka sjukvård för det. Och mina vanliga tabletter hjälper mot smärtan. Iallafall så fick jag inte träffa syster men jag hoppas att det kommer fler gånger. Tisdagen ägnades åt kompisarna. Barnen lekte och det var så himla roligt att träffa allihopa igen! Och alltid lika jobbigt att säga hejdå...
Lite andra saker som har hänt, Ebba opererades för skelningen den 20 september. 2 dagar innan vi skulle flyga. Operationen gick jättebra. Hon var jätteduktig. Men när hon vaknade ur narkosen så var hon helt förtvivlad. Vilket kan bero på att det skavde i ögonen, att hon hade lapp för ena ögat eller att hon såg konstigt. Men efter ett par timmar så fick vi åka hem. Med ögonsalva. Och det har varit lite jobbigt att få henne att ta det i hennes ögon. Dagen efter op så var det dags för begravning av Martin. Och det var inte roligt. En jättefin begravningsakt. Mycket personlig och massor av människor i kyrkan. Så det var ett vackert farväl av en älskad person. Och Ebba var jätteduktig i kyrkan. Hon frågade mig om Martin och moster Birgit kan leka tillsammans...
Och på torsdagen så var det dags för fotografering på dagis. Vilket inte var helt lyckat för Ebbas ögon, men Jimmy var med henne under gruppbilden och på eftermiddagen så var vi båda med.
För övrigt så händer det inte så mycket, vilket är ganska skönt. Efter detta så kan det gärna få vara lite lugnt och vardagslivet med rutiner är nog så spännande... Pappa har gjort tv-debut! I tisdags var han med i Vem vet mest, och i fredags var han med i finalen. Och senare i höst är han med igen i vinnarveckan. Är riktigt stolt över gubben! Men så är han ju riktigt smart och allmänbildad.
Nu ska jag umgås med familjen efter denna "korta" lägesrapporten!
Kommentarer
Postat av: Anna
Stackare, det låter ju jätteotäckt med magont på det viset! Har de sagt något om hur länge det dröjer innan det går över?
Postat av: Annica
Näe, dom sa inget. Tyvärr så har jag fortfarande känningar och denna förmiddag har inte varit rolig. Så har det inte släppt till imorrn så får jag nog ta kontakt med sjukvården igen...
Trackback
