Det är jobbigt...
Jag undrar vad jag har sagt eller gjort... Och det är jobbigt för jag saknar samtalen och besöken...
Jag längtar hem massor... Saknar enkelheten och mina vänner. Jag älskar mitt liv här, men ändå känner jag mig ensam. Usch och fy!
Var till sjukgymnasten i veckan och det gick jättebra. Återbesök i Ängelholm på måndag. Hoppas på vettiga svar... Jag hatar att vara obrukbar. Allt som skulle behövas göras här hemma hade jag kunnat göra om jag vore frisk...
Ebba har äntligen lärt sig cykla! Och så stolt hon är!!! Våran duktiga tjej!
Nu har jag fått av mig det värsta trycket så nu kanske jag kan sussa inatt.
Nattinatt!
